Nätverket för Sveriges psykoterapeuter

Orden vi använder spelar roll. De styr hur vi tänker och vad vi ser. De påverkar också vad vi riskerar att missa.

Det har skett en förändring i hur terapi beskrivs i media, reklam och offentliga kampanjer. Istället för ”gå i terapi”, ”prata med någon” eller ”gå till en terapeut” så hör vi allt oftare ”prata med psykolog” eller ”psykologhjälp”. Det är ett språk som låter tryggt och modernt, men som också har baksidor.

Du som jobbar som psykoterapeut, kurator eller samtalsterapeut känner kanske igen dig i att ha blivit hänvisad till som ”min psykolog” av dina klienter.

I stunden är det ju ganska oskyldigt men vad händer egentligen när alla som behandlar psykisk ohälsa börjar kallas ”psykologer”?

Bland annat sker två saker:
– Förståelsen för vad en legitimerad psykolog är urholkas
– Andra viktiga professioner osynliggörs

”Psykologer” är inte ett samlingsnamn på behandlare inom psykisk hälsa. Psykolog är ett eget legitimationsyrke. Psykoterapeut är ett annat legitimationsyrke. Och Hälso- och sjukvårdskurator är ett tredje.

Legitimationen är utfärdad av Socialstyrelsen och innebär att vi följer hälso- och sjukvårdslagen och står under Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsyn.

Utöver dessa yrken finns det samtalsterapeuter och coacher som inte är legitimerade.

Med det språkbruk som buntar ihop flera yrken under rubriken ”psykologer” riskerar vi att tappa viktig kunskap och kvalitet i vården av psykisk hälsa.

Det bidrar till att vissa professioner osynliggörs och det riskerar att skapa osäkerhet, missförstånd och minskad valfrihet för de människor som söker hjälp.

När de ord som används dessutom börjar påverka vilka professioner som bjuds in till dialogmöten med politiker och myndigheter, vilka som får uttala sig i media och vilka tjänster som utlyses har det blivit ett allvarligt problem.

För att säkra framtidens psykiska hälsa behöver vi stå upp för ett inkluderande och tydligt språk som speglar hela verkligheten och inte bara en del av den.