Vi är många som är legitimerade psykoterapeuter med lång utbildning och erfarenhet men som i praktiken är anställda under andra titlar.
Du möter oss kanske på ungdomsmottagningen, i skolan, på vårdcentralen eller inom psykiatrin. På våra namnskyltar står det kurator. Vår specialistkompetens kan också döljas bakom titlar som enbart visar vår grundutbildning, såsom sjuksköterska eller fysioterapeut.
Varför?
Helt enkelt därför att det råder stor brist på psykoterapeuttjänster, vilket är mycket märkligt eftersom behovet är enormt. Dessutom finns det ingen etablerad kompetensstege för dem som vidareutbildar sig till psykoterapeut men som inte har psykologexamen i grunden.
Resultatet?
Vår kompetens osynliggörs – för patienter, klienter, kollegor och chefer. Den syns heller inte i våra löner.
Detta är ett stort och allvarligt problem som är utbrett både inom Sveriges regioner och kommuner. Ett enormt resursslöseri i ett land där den psykiska ohälsan är så pass stor.
När vår specialistkompetens konsekvent förbises i arbetsbeskrivningar, yrkestitlar och lönesättning – trots att vi har både legitimation och vidareutbildning – handlar det inte bara om en tillfällighet. Det är ett systemfel.
Oftast sker det inte medvetet eller av illvilja. Men det sker – och det sker överallt. Och det får konsekvenser – för vår yrkesroll, för vår arbetsmiljö och för de människor vi finns till för.
Nätverket för Sveriges psykoterapeuter 